Kriget visar hur resilienta råvarumarknaderna är

Kriget har även gynnat Australiens råvaruexport. Hamnen i Newcastle är en av världens största utskeppningshamnar av kol. Foto: CSIRO/Wikimedia Commons

Ett år efter kriget i Ukraina, som inledningsvis skapade kaos på råvarumarknaderna, är det tydligt att dessa, enligt Reuters, är ”anmärkningsvärt motståndskraftiga och anpassar sig snabbt till förändrade omständigheter”.

Strax efter krigets utbrott sköt priserna på råolja, LNG och kol i höjden, men dessa har nu återgått till och understiger i vissa fall sina nivåer före invasionen. Detsamma gäller järnmalm. Spot-priset på järnmalm låg på 130,45 dollar per ton på onsdagen – sju dollar lägre jämfört med den 23 februari i fjol.

Den större frågan för råvarumarknaderna är, enligt Reuters, huruvida omdirigeringen av Rysslands export av råvaror bort från Europa och andra västländer till Asien nu är en avslutad process och därmed helt inprisad. Det är hursomhelst tydligt att de kortsiktiga priserna på stora råvaror återigen drivs av traditionella faktorer, såsom prognoserna för Kinas ekonomi.

De ljusare utsikterna för Kinas ekonomi har varit den främsta drivkraften bakom prisrallyt på järnmalm den senaste tiden, enligt Reuters.

Värt att notera är också att under månaderna efter invasionen poängterades ofta hur Ryssland gynnades av de högre råvarupriserna och hur de västerländska sanktionerna mot Moskvas export misslyckades.

”Den dynamiken har nu förändrats och medan Ryssland fortfarande kan exportera mer eller mindre samma volymer som man gjorde före kriget i Ukraina, måste det nu erbjuda betydande rabatter och det är troligt att intäkterna från energiexporten kommer att minska avsevärt under 2023”.