Stoppen på Malmbanan i norra Sverige innebär en betydande ekonomisk börda för Sverige. Trots detta har det skett nio urspårningar på fem år, enligt rapporteringen från Dagens Nyheter.
Urspårningarna på Malmbanan har konsekvenser som sträcker sig långt bortom förseningar till jobbet. De medför miljardförluster och leder till ökade utsläpp när malm måste lagras och logistiken måste övergå till lastbilar. Det är inte bara företag inom gruvdrift, fiskeindustri och turism som drabbas, utan även samhällen som helhet. Dagens Nyheter skriver att den senaste urspårningen i februari inträffade bara några dagar efter att banan hade återöppnats efter en tidigare incident i december.
– Vår exportmöjlighet är helt avklippt, förklarar Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron i Pajala för DN.
De förväntade kostnaderna på 150 miljoner kronor uppstår på grund av hinder för varuleveranser, och dessa kostnader representerar bara en liten aktör. För den statliga gruvjätten LKAB motsvarar stoppen på Malmbanan 70 procent av alla exportvaror som transporteras till Narvik.
När tågen stannar tvingas företagen lagerhålla varorna, vilket innebär ett lager värderat i flera miljarder kronor. Det är sannolikt att dessa varor inte kan nå kunderna på flera år på grund av transportrestriktioner, rapporterar Dagens Nyheter.
– Det enda vi pratar om är dubbelspår på Malmbanan och vinsterna det innebär för samhället. Vi har tjatat oss hesa om det här, säger LKAB:s presschef Anders Lindberg till tidningen.