Den nya finska gruvskatten ger värdefulla inkomster till gruvkommunerna, men skapar samtidigt missnöje hos grannkommuner som också påverkas av verksamheten men inte får några skatteintäkter.
I Kemi håller Ristikankaan-bron på att slitas ut av den tunga trafiken från gruvan i grannkommunen Keminmaa. Kommunalrådet Matti Ruotsalainen menar att systemet är orättvist.
Oenighet om skatteintäkter
– Keminmaa får pengarna medan vi står för kostnaderna. Det var inte så här acceptansen för gruvor skulle byggas, säger han.
Oro i flera kommuner
Flera kommuner känner sig missgynnade. Tervola påverkas av en planerad utsläppsledning från en gruva i Ranua, men får inga skatteintäkter.
– Vi förlorar mark och möjligheter till rekreation vid Kemijoki, säger Tervolas kommunchef Mika Simoska.
Rovaniemi drar största vinsten från guld- och koboltbrytningen i Rajapalo, trots att malmfältet till största delen ligger i Ylitornio. Kommunen vägrar därför ge sitt godkännande till projektet utan en mer rättvis fördelning av intäkterna.
Statens roll och osäkra intäkter
Finlands finansdepartement har inga planer på att ändra skattesystemet för att inkludera områden som påverkas av gruvans infrastruktur. Istället kommer kaivosverot att höjas i år.
Sodankyläs kommunchef Jari Rantapelkonen påpekar att gruvskatten, som till största delen går till kommunerna, är svår att förutse.
– Ett år kan intäkterna vara noll, nästa år fem miljoner euro. Vi måste planera försiktigt.
Gruvboomen och EU:s roll
Flera gruvprojekt planeras i Finland, där EU trycker på för ökad självförsörjning av kritiska mineraler. Utan ett godkännande från kommunfullmäktige kan inga gruvor startas. Många kommunpolitiker står inför svåra beslut där de väger kortsiktiga ekonomiska vinster mot långsiktiga miljökonsekvenser.
I Tervola håller man hoppet uppe om en mer rättvis fördelning.
– Det handlar inte om vår vilja, utan om vad riksdagen beslutar, avslutar Mika Simoska.
Källa: Yle Uutiset
