Soklifyndigheten kan bli avgörande för Europas självförsörjning

Försöksanläggning för ett tidigare karbonatitprojekt på området. Försöksanläggningen uppfördes på 1970-talet i Tulppio, Savukoski, Finland, i anslutning till det så kallade Sokli-karbonatitkomplexet, juli 2013. Den aktuella Sokli-fyndigheten i finska Lappland är en av Europas största kända karbonatitfyndigheter och innehåller bland annat fosfat, sällsynta jordartsmetaller och andra strategiskt viktiga mineraler. Foto: Wikipedia Common, kredit: Sepp Vei
Försöksanläggning för ett tidigare karbonatitprojekt på området. Försöksanläggningen uppfördes på 1970-talet i Tulppio, Savukoski, Finland, i anslutning till det så kallade Sokli-karbonatitkomplexet, juli 2013. Den aktuella Sokli-fyndigheten i finska Lappland är en av Europas största kända karbonatitfyndigheter och innehåller bland annat fosfat, sällsynta jordartsmetaller och andra strategiskt viktiga mineraler. Foto: Wikipedia Common, kredit: Sepp Vei

En ny förstudie från det finska statliga bolaget Suomen Malmijalostus visar att det mineralrika området Sokli i Savukoski, finska Lappland, har potential att spela en viktig roll i Europas gröna omställning. Enligt bolaget kan fyndigheten täcka upp till en femtedel av den fosfat som behövs inom EU årligen – och närmare tio procent av de sällsynta jordartsmetaller som krävs för tillverkning av så kallade kestomagneter.

Dessa metaller är nödvändiga i teknologier för förnybar energi, som vindkraftverk, elbilar och solpaneler. I dag produceras mycket små mängder av dem i Europa.

– Förstudien visar att en gruva skulle kunna bli både ekonomiskt lönsam och miljömässigt hållbar. Det här ger oss en stark grund att bygga vidare på, säger Matti Hietanen, vd för Suomen Malmijalostus.

Om gruvan förverkligas kan den minska Europas importberoende av strategiska mineraler, samtidigt som nya arbetstillfällen skapas i Savukoski och övriga delar av norra Finland.

Transport via underjordisk pipeline

Utöver de geologiska förutsättningarna har man i studien även utrett möjliga logistiklösningar. En del av gruvverksamheten skulle kunna placeras utanför själva fyndigheten. Malmen skulle då transporteras via en underjordisk ledning till ett separat område för vidareförädling – eventuellt mellan Sokli och Kemijärvi.

En sådan lösning kan bidra till att hålla produktionens klimatavtryck nere.

– Vår målsättning är att förädla inhemska mineraler med minsta möjliga påverkan på miljö och klimat. Det är inte alltid rimligt att placera hela verksamheten mitt ute i glesbygden. Vissa delar kan förläggas där det är mer lämpligt ur både miljömässigt och socialt perspektiv, säger projektledare Pasi Heino.

Bolaget lovar också att vidta åtgärder för att minimera påverkan på grund- och ytvatten samt skydda den lokala fisken, framför allt bestånden av harr i Nuorttijoki.

Viktig källa till kritiska metaller i framtiden

Sokli har länge varit känt för sina betydande fosfattillgångar, men nu visar det sig att fyndigheten också innehåller en rad andra strategiska ämnen – bland annat niob, hafnium, tantal, mangan, zirkon, koppar, silver och uran.

– Sällsynta jordartsmetaller är helt avgörande för att lyckas med den gröna omställningen. Utan nya gruvor kommer Europa inte kunna ta steget från fossila råvaror till cirkulär och förnybar energiproduktion, säger Jani Kiuru, affärsområdeschef för råmaterial på Suomen Malmijalostus.

Om kommande undersökningar bekräftar resultaten i förstudien, kan miljöprövningar och tillståndsprocesser inledas. Målet är att gruvans infrastruktur kan börja byggas under 2030-talets första år. Investeringen uppskattas till mellan en och en och en halv miljard euro, och fyndigheten bedöms kunna ha en livslängd på flera decennier.

Källa: Maaseudun tulevaisuus