Digitalisering som kan förkorta Bergsstaten ansökningsprocesser är en av de främsta prioriteringarna för nya bergmästaren Helena Kjellson som tillträdde den första oktober.
AV: Anders Fahlman Foto: Bergsstaten
Första gången som titeln bergmästare nämndes i skriftliga källor var år 1347, enligt Wikipedia. Så det är ett minst sagt traditionsrikt ämbete som Helena Kjellson tillträdde den första oktober sedan hon av regeringen utsetts till bergmästare och därmed chef för Bergsstaten (organisation med rötter från 1600-talet) som idag är en del av Sveriges geologiska undersökning - SGU.
Helena Kjellson var dock inte helt obekant med uppgiften eftersom hon vikarierat som bergmästare i omkring ett år, sedan den tidigare befattningshavaren hastigt slutat.
Det självständiga beslutsorganet Bergsstaten har en nyckelposition inom den svenska gruv- och mineralindustrin. Bergsstaten prövar frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter.
– Vi utövar också tillsyn så att minerallagen följs samt tillhandahåller information om processen kring prospektering och mineralfrågor till företag, sakägare, myndigheter, media och allmänhet, berättar Helena Kjellson.
I år märker den tretton personer starka personalen inom Bergsstaten, som har kontor i Luleå, en ökad trend vad gäller antalet ärenden. Många ansökningar om undersökningstillstånd handlar om mineraler som kan kopplas till klimatomställningen, exempelvis sällsynta jordartsmetaller, kobolt eller litium.
Många frågor
Ökningen sker dock från en låg nivå. År 2022 noterades “all-time-low” vad gäller antalet ansökta tillstånd.
– Vi kommer nog att ha dubbelt så många ansökningar om undersökningstillstånd i år.
Så vi märker absolut ett ökat intresse. Många ansökningar gäller också helt nya geografiska områden främst i södra Sverige där man inte är van vid prospektering.
– Detta kan ibland skapa oro och ge upphov till många frågor hos dem som blir berörda, som fastighetsägare, markägare eller kommuner. Så därför lägger vi ganska mycket tid på att förklara och ge information, säger Helena Kjellson som delar sin arbetstid mellan Luleå och bostadsorten Uppsala.
Även i norr där det normalt sett finns en stor vana vid prospekteringar och gruvverksamhet börjar ökande spänningar att märkas, och alltmer bli lite av en utmaning för Bergsstaten.
Det handlar främst om intressekonflikter som uppstår när öppnandet av nya gruvor korsar samernas renskötsel.
– Det blir mycket känslor i detta. Men vi ska inte agera efter känslor utan enligt lagar och regler. Det riktas nu ett fokus mot våra processer som är kännbart för oss. Så det är en utmaning att bemöta media och andra intressenter med rätt information och att se till så att alla känner att de får komma till tals. Och att vi faktiskt lyssnar, säger Helena Kjellson.
På väg mot målet
Under många år har kritik riktats mot de långa tillståndsprocesserna i Sverige. På en fråga om något kan göras för snabba på processerna betonar Helena Kjellsson att kritiken gällt processens alla komponenter; både de delar som Bergsstaten svarar för men även miljöprövningarna som avgörs av domstolar.
– Vi ser att vi har för långa handläggningstider i de lite större ärendena. Vår handläggning av undersökningstillstånd har alltid gått hyfsat fort. Men bearbetningskoncessioner och markanvisningar är mer komplexa ärenden där vi jobbar mot målsättningen att de ska ta som mest ett år. Vi är inte riktigt där ännu men vi börjar närma oss.
Ett sätt att nå målet kan vara den omfattande digitalisering av Bergsstatens processer som är en av bergmästarens främsta prioriteringar framöver.
– Ja, vi är fortfarande relativt analoga här på myndigheten och när vi nu sedan september lagt fast vår organisation för en längre period så har vi fått ökade möjligheter till mer långsiktig planering och då är digitalisering det vi främst kommer att ta itu med, säger Helena Kjellson.
Hon menar att det även finns ett behov av att göra en del justeringar i minerallagen.
– De kanske inte nödvändigtvis kommer att göra processerna kortare men de blir i alla fall lite mer effektiva.
– Det är framförallt miljöprövningarna som tar lång tid och där är vi inte inblandade överhuvudtaget. Men vi har en rättsstat och en demokrati där alla har möjlighet att faktiskt överklaga till flera instanser och då är det ofrånkomligt att det tar längre tid.
Lycklig sammanblandning
Den nya bergmästaren är jurist med domstolsnotarie i Stockholm som sitt första arbete. På ren chans sökte och fick Helena Kjellson år 2008 ett juristjobb på SGU, som hon då överhuvudtaget aldrig hört talas om.
Hon trivdes bra på SGU från första stund och utsågs med tiden till avdelningschef inom myndigheten. Helena Kjellsson betraktar nu bergmästare-jobbet som en “lycklig sammanblandning av juridik och mineralfrågor”.
– Det är ett jätteroligt jobb som innehåller spännande juridik i en spännande bransch där det händer mycket och där vi spelar en viktig roll. Det innefattar också stimulerande kontakter med branschföreträdare, intressenter och många engagerade personer med olika roller.
– Och historiens vingslag gör sig påminda. Bergsstaten är ju en mycket gammal myndighet och uppe på kontoret i Luleå hänger gamla porträtt med de tidigare bergmästarna. Detta tillsammans med att det är regeringen som utser bergmästaren gör att det hela blir lite extra speciellt, menar Helena Kjellson.
