EU sätter fokus på framtidens gruvor – Sverige och Finland med på listan

Gruvan i Kittilä är den största guldgruvan i Europa. Finland har den största koncentrationen av guld och är den största producenten inom Europeiska unionen. Foto: Creative Commons Lic. Kredit: Kallerna
Gruvan i Kittilä är den största guldgruvan i Europa. Finland har den största koncentrationen av guld och är den största producenten inom Europeiska unionen. Foto: Creative Commons Lic. Kredit: Kallerna

Europeiska kommissionen har nu offentliggjort en lista över 47 gruvrelaterade projekt inom EU som kommer att prioriteras i arbetet med att minska beroendet av råmaterial från länder utanför unionen. Projekten, som valts ut bland 170 ansökningar, får bland annat snabbare tillståndsprocesser och förenklad tillgång till finansiering.

– I dag har vi identifierat 47 nya strategiska projekt som för första gången kommer att hjälpa oss säkra vår egen försörjning av råmaterial, sade EU:s industrikommissionär Stéphane Séjourné i samband med offentliggörandet.

De utvalda projekten ska behandlas inom 27 månader – betydligt snabbare än de tidsramar som tidigare gällt. Samtidigt måste samtliga projekt fortsatt följa gällande miljö- och sociallagstiftning.

Organisationer inom civilsamhället riktar dock kritik mot processen. Enligt EU:s koalition för råmaterial har urvalet skett utan insyn och utan tillräcklig delaktighet från berörda grupper.

– Det är oroande att varken civilsamhället, ursprungsbefolkningar eller lokalsamhällen fått någon verklig möjlighet att påverka, sade Robin Roels, koordinator för koalitionen.

Tyngpunkt på Iberiska halvön – men projekt i hela EU

Flest projekt återfinns i Portugal och Spanien. Portugal står för fyra projekt och Spanien för sex, där fokus ligger på utvinning och förädling av metaller som litium, koppar, kobolt, nickel och platinagruppsmetaller.

Ett av de mest uppmärksammade projekten är Barroso Litium i norra Portugal. Det har utpekats som avgörande för Europas batterikedja men möter stort motstånd från lokalbefolkning och miljöorganisationer. Projektet hamnade också i rampljuset under 2023 då en korruptionsutredning kopplad till litiumutvinning ledde till att dåvarande premiärministern António Costa avgick.

Även Tyskland finns med på listan, där Vulcan Energy planerar en litiumanläggning som ska förse bilföretag som Volkswagen, Renault och Stellantis med råvaror till elbilar.

Italien står värd för flest projekt inom återvinning – tio stycken – medan flera östeuropeiska länder får stöd för både utvinning och förädling. I Tjeckien har ett projekt valts ut som återvinner gammalt gruvavfall för att utvinna batterikvalitetsmangan.

Sverige och Finland bland de utvalda

Sverige får två projekt. Ett handlar om förädling av sällsynta jordartsmetaller för magneter. Det andra, Talga Natural Graphite ONE, är ett grafitprojekt i Norrbotten inriktat på batteriproduktion.

I finska Lappland har det brittiska bolaget Anglo American fått klartecken för sitt Sakatti-projekt, som ska utvinna koppar och andra metaller. Enligt bolaget förväntas produktionen nå omkring 100 000 ton koppar­ekvivalenta metaller per år från början av 2030-talet.

Trots att delar av Sakatti ligger inom ett EU-skyddat naturområde har projektets miljökonsekvensbeskrivning godkänts av finländska myndigheter.

Även andra EU-länder som Frankrike, Belgien, Grekland, Estland, Polen och Rumänien finns representerade på listan. I Grekland rör det sig bland annat om projekt kopplade till bauxit, aluminium och gallium.

Kommissionen har också tagit emot 46 ansökningar från länder utanför EU, men beslut om dessa har skjutits upp tills vidare.

Källa: Euractiv