Stollbergssynklinalen utses som riksintresse för sina metallfyndigheter

Exempel på blyglans och zinkblände från Bergslagen. Foto: Tobias Blixt/SGU
Exempel på blyglans och zinkblände från Bergslagen. Foto: Tobias Blixt/SGU

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har pekat ut fyndigheterna i området vid Stollbergsfältet nordost om Ludvika i Dalarna som ett riksintresse. 

Stollbergssynklinalen, en geologisk formation som innehåller flera mineraliseringar, sträcker sig in i både Ludvika och Smedjebackens kommuner i Dalarna. Riksintresset omfattar ett område på 961 hektar. Det är framför allt bly, zink och silver som utgör metallerna i fyndigheterna, där även guld, koppar, mangan och järn förekommer.

SGU betonar att metallerna i fyndigheterna är viktiga för flera användningsområden. ”Bly används i exempelvis batterier till fordon, och i ammunition. Zink är viktigt för att skydda stålprodukter mot korrosion och silver används inom elektronik, solceller och som katalysator i kemiindustrin. Mangan är en viktig komponent i stål och andra legeringar samt i batterier”.

– Vi behöver möjliggöra utvinning och öka Sveriges och EU:s självförsörjning av de råvaror som krävs för samhällets funktionalitet. Även om återvinningen av bly, zink och silver är relativ stor i dag, så kommer behovet av brytning fortsätta att vara stort inom en överskådlig framtid, då metallerna från återvinning ännu inte räcker till för att täcka samhällets behov, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.

– Stollbergsfältet är en historiskt viktig plats i den svenska gruvnäringen. Gruvdrift har skett i området sedan medeltiden och Väster Silvberg är en av landets äldsta silvergruvor. Med den gröna omställningen och teknikutvecklingen har användningen av mineral och metaller förändrats, i och med det så är behovet av områdets fyndigheter återigen stort, säger Johan Camitz, statsgeolog vid SGU.

Det finns för närvarande tre beslutade bearbetningskoncessioner i Stollbergssynklinalen.

Riksintressen för värdefulla ämnen eller material ska betraktas som ett markanspråk och det är först vid beslut om förändrad markanvändning som avvägningar mellan oförenliga riksintressen måste göras. Det kan därför finnas överlappande riksintressen.