Sverige säger nej till gruvbrytning på djuphavsbottnar

Romina Pourmokhtari. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Sverige har tillsammans med bland annat Schweiz beslutat att inte tillåta gruvbrytning på djuphavsbottnar, så länge som kunskapen om djuphavets organismer och livsmiljöer är så bristfällig. Vilket även gäller även kunskapen om miljökonsekvenserna av utvinningen.

Därför tar regeringen ställning för att regelverk med starkt skydd för den marina havsmiljön måste komma på plats innan djuphavsgruvdrift kan övervägas.

- Vi måste ha ett robust regelverk på plats som ser till att effekterna av djuphavsgruvdriften inte är skadliga för havsmiljön, innan vi överväger att tillåta utvinning av mineraler från havets djup. Den biologiska mångfald som finns i djuphavet är i stort sett okänd för mänskligheten, och vi måste se till att den skyddas och inte förstörs på ett sätt som kan få oförutsedda konsekvenser för havsmiljön och det marina djurlivet, säger klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett pressmeddelande.

Djuphavsbottnar bortom och långt bortom 200 sjömil från någon kust och på 4000–6000 meters djup utgör en mycket stor yta. Kunskapen om djuphavens organismer och livsmiljöer i djuphavet är mycket begränsad samtidigt som livsformer i djuphaven utgör den största biomassan på jorden. Över 90 procent av organismerna finns inte vetenskapligt dokumenterade i dagsläget.  

– Samtidigt finns enorma tillgångar i djuphaven, med mineraler som skulle kunna bidra till genomförandet av klimatomställningen. Men vi ska inte riskera att förstöra miljön och agera för lättvindigt och förhastat på grund av den här möjligheten. Vi behöver mer forskning och mer kunskap om livsmiljöerna i djuphaven. Vi måste ha en omfattande bild av vilka konsekvenser en eventuell utvinning av mineraler skulle få, innan vi ens kan överväga att börja med gruvdrift där, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. 

Förhandlingarna om det nya regelverket för mineralutvinning sker i ISA:s (Internationella havsbottenmyndigheten) operationella råd. Rådet har ett roterande medlemskap av länder i ISA:s församling. Sverige är inte medlemmar i ISA:s råd, men har ett nära samarbete med andra EU-medlemsländer som är representerade i rådet. En plan för hur regelverket ska kunna antas i juli 2023 har utvecklats.

I och med beslutet hamnar Sverige på motsatt sida till exempelvis Norge, där regeringen nyligen gått ut med att den vill utvinna mineraler på havsbotten i Norska havet. Även USA och Storbritannien har öppnat för utvinning av djuphavsmineraler.