Världskongress om arkeometallurgi ska sätta Kopparbergslagen på kartan

Hyttan Ängelsberg i Västmanland där järn tillverkades. Oljemålning: Herman Lindquist
Interiörbild från Falu gruva. Foto: Alfred Dahlgren (1898)

Nästa år står Sverige och Falun värd för världskongressen om arkeometallurgi, en konferens som är ägnad arkeologisk forskning om metaller och gruvor. Jernkontoret håller i konferensen och lagom till den kommer en bok att släppas om de medeltida bergslagen i Sverige.

Förhoppningen är att den ska väcka internationellt intresse för Sveriges långa och rika historia av malmbrytning och metallbearbetning.

 

Arkeometallurgi är en specialinriktning av arkeologin, där naturvetenskapliga metoder bryts mot humanistiska perspektiv på metallernas betydelse för människan.

De internationella konferenserna om arkeometallurgi i Europa, "Archaeometallurgy in Europe 2024", är av relativt ungt datum; den första konferensen arrangerades i Milano 2004. När turen nu har kommit till Falun är det den sjätte upplagan av AIE (med hemsidan www.aie2024falun.com)

Forskare från hela Europa

Konferensen arrangeras av Jernkontoret med Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun och världsarvet Falun, Dalarnas museum och Falu gruva som samarbetspartner.

– Det kommer forskare från olika delar av Europa och även några från USA, berättar Catarina Karlsson, arkeolog och koordinator för Jernkontorets bergshistoriska forskning.

Ämnen som tas upp kan vara mycket varierade.

– De är utsträckta i både tid och rum, säger Catarina Karlsson.

Då tidpunkten för konferensen ligger så långt fram, den 11-14 juni 2024, är programmet långtifrån klart.

Men en självskriven programpunkt och dragplåster kommer utan tvekan att vara boken ”Atlas över Sveriges bergslag", som även kommer med en engelsk sammanfattning.

Atlas över Sveriges bergslag

Projektet ”Atlas över Sveriges bergslag” är en omfattande kartläggning av 23 områden med medeltida bergslag. Projektet har pågått i 30 år.

– Den sista delen om Falu kopparbergslag blev färdig i mars i år, säger Catarina som tycker att det är en viktig poäng att boken även får en engelsk sammanfattning. Det kommer att göra den tillgänglig för den internationella forskarvärlden, menar hon.

Under arbetet med boken gjordes en del överraskande upptäckter, men Catarina Karlsson vill inte föregå dem innan boksläppet, även om de flesta delrapporter i boken redan har publicerats.

Uppseendeväckande

Men en uppseendeväckande sak kan hon avslöja:

– Det var speciellt att vi kunde identifiera så väldigt, väldigt många masugnar, silver- och kopparugnar. Det rör sig om omkring 700 medeltida masugnar och hyttor, säger hon.

Det stora antalet är spektakulärt, framhåller hon. Flertalet av dessa är koncentrerade till Mellansverige, framför allt Bergslagen. Bara enstaka har funnits så långt söderut som Halland, till exempel Järnmöllan.

– Men det rör sig då inte om en masugn utan mer om en vattendriven bläster som hanterat limonit- och myrmalm, inte bergmalm.

Skillnaden mellan en hytta och en masugn är att den förstnämnda används för att smälta både järn- , silver- och kopparmalm medan en masugn endast tillverkar tackjärn.

Sveriges andra stad

Den äldsta daterade hyttan är från 1100-talet, den så kallade Lapphyttan i Norberg.

Men arkeologiska dateringar är inte huggna i sten. Ett exempel på det är just Falu koppargruva, där forskares åsikter går väsentligt isär vad gäller tidpunkten – till och med årtusendet – för den första gruvbrytningen.

Vissa menar att metallhantering i gruvan inte går att belägga förrän tidigast 1200-tal medan andra menar att den kan ha börjat nästan 1000 år tidigare. Analyser av träkol som anses härröra från tillmakningseldar som hittats i sediment har kunnat dateras till perioden 479-667 e.Kr., vilket skulle kunna tyda på tidig berghantering så långt tillbaka i tiden.

Falu koppargruva utvecklade sig senare till den största kopparproducenten i Europa och sägs ha varit av helt avgörande betydelse för att Sverige blev en stormakt.

På 1600-talet och ända långt in på 1800-talet var Falun andra största stad i landet, men av samtida vittnesmål från den tiden att döma tycktes det inte ha varit en stad som lockade som utflyktsmål. Malmbrytningen gjorde att luften var bemängd med svaveldioxid och sikten skymdes av all rök. Fredrika Bremer skrev efter ett besök i Falun: ”Något mer fult och ödsligt kan ej tänkas”. Som en dåtida industristad.

Besök i gruvan

Det är svårt att tänka sig någon mer lämplig plats för en internationell konferens med fokus på gruvhistoria än Falun. Redan på konferensens första dag kommer konferensdeltagarna få besöka koppargruvan, berättar Catarina Karlsson.

– Sedan kan man naturligtvis resa runt i Kopparbergslagen och vi kommer att avsluta konferensen med en resa till Norberg, där det finns en rekonstruktion av en medeltida masugn, Sala och Ängelsberg.

Text: Simon Matthis