Omkring 2010 gick världens centralbanker över från att vara nettosäljare till nettoköpare av guld. De har fram till idag samlat på sig mer än 35 715 ton av den gula metallen. De allra senaste åren har centralbankernas aptit ökat dramatiskt - både 2022 och 2023 sattes alla tiders rekord då omkring 1000 ton guld per år tillfördes centralbankernas underjordiska valv. Förklaringen till centralbankernas till synes omättliga aptit på guld är flera.
Text: Melissa Pistilli, publicerad av Investing News Network
Översättning och redigering: Simon Matthis
Enligt en centralbanksundersökning från mitten av 2023 som World Gold Council (WGC) låtit göra, hade 24 procent planer på att öka sina guldreserver under de kommande 12 månaderna och mer än 70 procent av de tillfrågade förväntar sig att världens centralbanksreserver kommer att växa under de kommande 12 månaderna.
Under det första kvartalet i år har centralbankerna, enligt uppgift, fyllt sina kassavalv med ytterligare 290 ton guld. "Den starka starten förstärker vår uppfattning att centralbankernas efterfrågan kommer att förbli robust 2024", konstaterar WGC.
När centralbankerna fortsätter att bekämpa inflationen med högre räntor och marknaderna oroar sig över potentialen för ekonomisk recession, bröt guldpriserna återigen igenom 2 000 dollarsnivån i mars och fortsatte klättra för att sätta ett nytt rekord på 2 442 dollar den 19 maj. (I mitten av augusti har guldpriset sprängt 2500-dollarsvallen för första gången, red. anm.).
Det är uppenbart att centralbanker spelar en nyckelroll för efterfrågan på guld. Men varför köper och säljer de ädelmetallen.
Varför köper centralbanker guld?
Centralbanker fyller ett fåtal viktiga funktioner, däribland att fastställa räntor, reglera penningpolitiken och kontrollera tryckning och cirkulation av mynt och sedlar.
Deras viktigaste uppgift är dock att skänka prisstabilitet till sin nationella valuta och samtidigt förhindra banksystemets kollaps. Detta uppnås genom att kontrollera inflationen, även om den nuvarande globala ekonomiska osäkerheten har visat att det ibland kan vara svårt för en centralbank att kontrollera sitt lands valuta.
Denna risk är en av anledningarna till att centralbankernas guldinköp ökat sedan 2010.
Den nederländska centralbanken noterar till exempel: "En guldtacka behåller alltid sitt värde, oavsett om det är kris eller ej. Det ger en trygg känsla. En centralbanks guldinnehav är därför en garanti för förtroende”.
Det finns tre primära användningsområden för guld för centralbanker:
1. För att minska risken
Guld är en välkänd tillflyktsinvestering i tider av osäkerhet och marknadsvolatilitet. Guld ses som då en tillgång som inte kommer med något ansvar (”liability”), vilket bidrar till dess förmåga att minska risker.
Ett berömt citat från den amerikanska finansmannen JP Morgan lyder: "Guld är pengar. Allt annat är kredit”, vilket lyfter fram en annan inneboende fördel med guld, dess varaktiga köpkraft.
Centralbanker vill köpa guld som en säkring mot en försvagad dollar eller någon annan valuta.Guldets roll som portfölj- eller investeringsdiversifierare bidrar också till att minska risker.
Centralbanker har därför traditionellt haft stora guldreserver för att skydda sina finansiella system. I händelse av systemkollaps ger guldförsörjningen möjligheten att återhämta sig. På så sätt ingjuter guld förtroende för centralbankens styrka och nationens finansiella säkerhet.
2. Att säkra sig mot inflation
Att säkra sig mot effekterna av inflation är en annan anledning till att centralbanker köper guld. Enklast uttryckt är inflation ökningen av priset på en varukorg.
För att inflationen inte dramatiskt ska påverka ett lands ekonomi, kräver nationen investeringar som inte är bundna till dollarn - i guld eller andra ädla metaller.
Många ser guld som en barometer på värdet av valutainstrument. Gulds stigande värde ses som ett bevis på att valutor håller på att tappa i värde.
3. För att underlätta stabilitet och tillväxt
Centralbankernas primära uppgift är att främja stabilitet och ekonomisk tillväxt. I takt med att valutor tappar i värde måste bankerna se till att deras ekonomier inte brakar samman. Därför används guld för att kontrollera storleken och hastigheten på marknadstillväxt.
Tillväxt- och utvecklingsekonomier (EMDE) som Kina och Ryssland är särskilt utsatta för den amerikanska dollarn och överdrivna rörelser på den fria marknaden, och centralbanker använder då guld för att kompensera risken.
"Otraditionella skäl ligger också bakom beslut att köpa guld, särskilt för EMDE. Konflikten i Ukraina skakade om den globala finansiella ordningen. Ryska sanktioner blev en väckarklocka för icke-västliga nationer som insåg sårbarheten i deras amerikanska dollarreserver", förklarar Sanford Mann, medlem av Forbes styrelse. "Ryssland och Kina köpte aggressivt guld, kanske för att skydda sig mot utländska beslag. EMDE-banker vill ha större guldreserver som en buffert mot alla sorts betalningskriser som kan bryta ut på grund av nuvarande eller framtida sanktioner."
Centralbankernas guldavtal
Med lager som överstiger 36 699 ton i slutet av 2023 äger centralbankerna mer än 17 procent av allt guld som någonsin utvunnits, vilket uppskattas till 212 582 ton. För att förhindra att en enskild bank påverkar guldpriset genom en försäljning har centralbankerna utarbetat ett avtal, ”Central Bank Gold Agreements”.
Avtalet, som undertecknades 1999 mellan stora europeiska centralbanker, begränsar mängden guld som en bank kan sälja på ett år. Det första guldavtalet varade i fem år och förnyades tre gånger, 2004, 2009 och 2014. Men 2019 beslutade världens centralbanker att inte förnya avtalet.
Sedan 2010, då centralbankerna blev nettoinköpare av guld, har priset ökat med mer än det dubbla.
Högre guldpriser har inte hindrat centralbankerna i Kina, Ryssland, Indien eller Turkiet från att spä på sina guldinnehav. Trots de rekordstora prisökningarna de senaste åren har dessa nationers centralbanker varit några av världens största köpare av guld.
"Den stora majoriteten av inköpen har fortsatt komma från centralbanker på tillväxtmarknader, av vilka många har varit stamkunder de senaste åren", noterar WGC i en rapport om trender kring guldefterfrågan 2023. "People's Bank of China återtog ledningen som den enskilt största guldinköparen, då de rapporterade en total ökning på 225 ton i sina guldreserver under året". PBoC samlade på sig ytterligare 27 ton guld under första kvartalet 2024.
Polens ökade guldinnehav
Till andra centralbanker som redovisat betydande ökningar av sina guldinnehav förra året hör Singapore och Libyen, med 77 respektive 30 ton. Dessutom rekvirerade Polens centralbank 130 ton av den gula metallen, vilket gör den till den näst största guldinköparen för året. Med det tillskottet ökade centralbankens innehav med 57 procent.
WGC hyser inga tvivel om att centralbankerna kommer att fortsätta vara nettoköpare av guld 2024, "även om ett tredje år i rad med runt 1 000 ton i nettoinköp verkar osannolikt”.
Redan under de tre första månaderna 2024 hade centralbankerna tillsammans samlat på sig nästan 290 ton guld, en ökning med 1 procent jämfört med samma period förra året. De största köparna var Turkiet med 30 ton, Kina på 27 ton och Indien på 19 ton.
Vilka centralbanker äger mest guld?
Centralbankernas guldreserver uppgick till 36 699 ton i slutet av 2023, vilket är ungefär 17 procent av allt guld som någonsin brutits.
1. USA
8 133,46 ton
Världens största gulddepå innehas av den amerikanska centralbanken. Det totala värdet av den amerikanska centralbankens guldreserver är mer än 630 miljarder dollar, till ett guldpris på 2 200 dollar per uns.
En stor andel av guldet förvaras i djuplagringsvalv i Denver, Fort Knox och West Point. US Treasury förklarar är djuplagringsförvar utgör "den del av den amerikanska regeringsägda guldtackereserven som myntverket säkrar i förseglade valv”.
Resten av landets guldreserver hålls som ”arbetslager”, som landets myntverk använder som råmaterial för att prägla kongressgodkända mynt.
2. Tyskland
3 352,65 ton
Bundesbank, Tysklands centralbank, äger för närvarande 3 352,65 ton, vilket är mindre än hälften av USA:s centralbanksinnehav. Liksom många av centralbankerna på denna lista lagrar den tyska nationalbanken över hälften av sitt lager utomlands, i New York, London och Frankrike. Placeringen i utländska bankvalv har dock ifrågasatts och sedan mer än tio år tillbaka har Bundesbank börjat återföra guld till Tyskland. Nästan hälften av Tysklands guldinnehav lagras i Frankfurt, medan mer än en tredjedel finns i New York.
3. Italien
2 451,84 ton
Banca d'Italia, Italiens nationalbank, började samla på sig guld 1893, när tre separata finansinstitutioner slogs samman till en.
Liksom Tyskland lagrar Italien delar av sina reserver utomlands, i framför allt Storbritannien, Schweiz och USA.
4. Frankrike
2 436,97 ton
Banque de France, Frankrikes centralbank, förvarar hela sitt guldinnehav på hemmaplan. Den ädla metallen återfinns i bankens säkra, underjordiska valv, kallat La Souterraine, som ligger 27 meter under gatunivå.
La Souterraines guldvalv är också en av Internationella valutafondens fyra gulddepåer.
5. Ryssland
2 332,74 ton
Liksom Frankrike har Rysslands centralbank valt att lagra allt sitt fysiska guld inom landets gränser. Rysslands centralbank lagrar två tredjedelar av sina guldreserver i en bankbyggnad i Moskva och den återstående tredjedelen i Sankt Petersburg.
6. Kina
2 262,39 ton
Kinas centralbank har sin gulddepå i Peking. Det nationella finansinstitutet har köpt in det mesta av sitt guld sedan 2000.
PBoC, Kinas centralbank, har under första kvartalet 2024 köpt in mest guld av alla världens centralbanker.
7. Schweiz
1 040 ton
Den schweiziska centralbanken sitter på det sjunde största guldinnehavet av alla centralbanker. I åratal har den schweiziska centralbankens gulddepå kantats av hemlighetsmakeri, men efter en folkomröstning har banken blivit mer transparent. I ett pressmeddelande från 2013 rapporterade centralbanken att 70 procent av dess guldreserv hålls inhemskt, 20 procent var placerat hos Bank of England och 10 procent hos Bank of Canada.
8. Japan
845,97 ton
Offentlig information om Bank of Japans guldreserver är svår att få tag på. År 2000 hade Japans centralbank cirka 753 ton guld, och sedan dess har den mängden bara ökat marginellt. 2021 stod den på 765,2 ton.
9. Indien
822,58 ton
Indiens centralbank är en annan centralbank som aggressivt ökat sina guldinköp under de senaste åren. Det började 2017, men majoriteten av bankens inköp har skett under de senaste fyra åren.
Medan mer än hälften av dess guld förvaras utomlands, i säkert förvar hos Bank of England och Bank of International Settlements, hålls ungefär en tredjedel av guldet inhemskt.
10. Nederländerna
612,45 MT
Den nederländska centralbanken (DNB) lagrar så mycket som 38 procent av sitt guld i Kanadas nationella guldreserv. Ytterligare 31 procent, i form av 15 000 guldtackor, förvaras i ett inhemskt kassavalv, medan de återstående 31 procenten finns i New Yorks Federal Reserve-bank.
11. Internationella valutafonden
2 814,1 ton
Den guldreserv som innehas av Internationella valutafonden är den tredje största i världen sett till sin storlek. Lejonparten av guldreserven rekvirerade IMF i samband med organisationens grundande 1944.
Sedan dess har Internationella valutafonden tillfört guld till sina kassavalv genom återbetalning av skulder som medlemsländerna är skyldiga fonden. Länder kan också växla in guld mot ett annat medlemslands valuta.
gold_ore__1516430384)
phgcom_1
Stefan Fussanfederalreserv)
USA:s centralbank Federal Reserve som har den största gulddepån i världen. Foto: Stefan Fussan/Wikimedia Commons
Wiki
De allra senaste åren har centralbankernas aptit på guld ökat dramatiskt - både 2022 och 2023 sattes alla tiders rekord då omkring 1000 ton guld per år tillfördes centralbankernas underjordiska valv. Foto: Wikimedia Commons