Ett oväntat domslut från Tysklands Konstitutionella domstol har skapat böljande orosvågor genom landets politiska och industriella landskap. Regeringens planer på att omfördela 60 miljarder euro, ursprungligen allokerade för pandemibekämpning, till en klimatfond har förkastats som olagliga.
- Industrier i hela nationen uttrycker nu djup oro över regeringens kapacitet att stå fast vid sina ekonomiska åtaganden för att stötta gröna initiativ, vilket kan sätta klimatmål och industriell utveckling på spel, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Ett stort hål
Många fruktar nu att Berlin inte kommer att kunna uppfylla sina löften om att finansiera gröna projekt och andra stora industriinitiativ.
Förutom att ha skapat ett stort hål i regeringens utgiftsplaner för 2024, väcker domstolens beslut frågor om statligt stöd till stora projekt. Bland de berörda finns ArcelorMittal, världens näst största stålproducent, som planerat att investera 2,5 miljarder euro för att avkarbonisera sina tyska stålanläggningar - en satsning som nu står på osäker grund.
Reiner Blaschek, chef för ArcelorMittals tyska division, uttrycker besvikelse och oro över avsaknaden av finansieringsbeslut. Han kallar regeringens oförmåga att snabbt lösa budgetdödläget för "grovt försumligt", och pekar på de potentiella konsekvenserna för Tyskland, som redan kämpar för att behålla sin plats som ledande industrination.
Stålindustrin kan drabbas
Förbundskansler Olaf Scholz har meddelat att regeringen arbetar snabbt om budgeten för 2024 och att alla nödvändiga beslut kommer att tas under årets lopp. Men oron inom industrin kvarstår, och frågor väcks om Tysklands förmåga att stå fast vid sina finansiella åtaganden för betydande expansionsprojekt.
Utöver stålindustrins 6 miljarder euro kan även andra sektorer påverkas, såsom 4 miljarder euro i mikroelektronik och 20 miljarder euro för battericellproduktion. Dessutom omfattas så kallade klimatskyddsavtal som är avsedda att hjälpa industrin att skydda sig mot elprisfluktuationer, tidigare uppskattade till 68 miljarder euro.
Godtyckligt politiskt verktyg
Kritik har länge riktats mot Tyskland för otillräckliga investeringar i kritisk ekonomisk infrastruktur, och IMF har i år återigen uppmanat Berlin att skapa mer finansiellt utrymme för investeringar i landets framtid. Kritiker menar att landets konstitutionellt förankrade skuldbroms, som begränsar hur mycket ny skuld som kan tas upp, är ett något godtyckligt politiskt verktyg som begränsar utrymmet för dessa investeringar.
Domstolens beslut att blockera omfördelningen av outnyttjade medel från pandemin för gröna investeringar har väckt tvivel över andra off-budget finansieringskärl och kastat en skugga över framtida utgiftsplaner för 2024 och framåt.
Ökad risk
Oro växer över att detta kan försvaga Tysklands förmåga att medfinansiera en långsiktig omvandling av sina industrier, i en tid när landet redan kämpar för investeringar mot platser i Asien och USA. Detta ökar risken för att stora industriella aktörer flyttar sina anläggningar utomlands.
Om Tyskland inte framstår som en säker partner för sina företag, kan tillverkare välja att se till USA:s Inflation Reduction Act och andra amerikanska projekt, eftersom investeringssäkerheten där är tydlig. Bernhard Osburg, VD för Thyssenkrupp Steel Europe, understryker att om det finns en uppfattning om att det inte är säkert att gå denna väg med tyska företag, kommer tillverkare att vända sig till IRA och andra internationella projekt.
Källa: Reuters