Ett nytt forskningsprojekt där bland andra Luleå tekniska universitet deltar vill hitta nya strategier för att hantera markkonflikter i norra Sverige, inför etableringen av nya gruvor och vindkraftsparker.
Det tvärvetenskapliga projektet tittar på hur nya strategiska planeringsinstrument kan hantera markanvändningskonflikter på ett sätt som upplevs som rättvisa och legitima.
– Det här projektet syftar till att skapa verktyg som kan identifiera och avväga intressekonflikter redan innan det blir aktuellt med en eventuell tillståndsprocess. Vi fokuserar här på gruvetableringar i norr men metoder och resultat kan lika väl tillämpas för utvinning av andra naturresurser på fler håll i Sverige, säger Christina Allard, projektledare och biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Enligt LTU har det svenska planeringssystemet svårt att hantera storskaliga markkonflikter och fokuserar främst på den urbana miljön. Men flera av de metaller som behövs till batterier, vindkraftverk och solceller – till exempel koppar, litium och sällsynta jordartsmetaller, finns på renbetesmark och påverkar vidsträckta områden, långt från tätorterna.
– Vi vill utveckla instrument som kan användas för strategisk planering på landskapsnivå där myndigheter, samebyar, gruvnäring och andra intressenter samarbetar för att identifiera mer eller mindre lämpliga områden för gruvetableringar, säger Christina Allard.
Samerna som urfolk har särskilda rättigheter som måste beaktas i planering och beslutsprocesser. Forskargruppen kommer därför att studera goda exempel från Nya Zeeland, Kanada, Norge och Finland där planinstrument som tar hänsyn till urfolks rättigheter och traditionella markanvändning används vid bland annat gruvetableringar.
– Förutsättningarna för planering varierar förstås i olika länder. Det går inte att kopiera ett annat lands planeringsinstrument rakt av. Instrumentet måste anpassas till de rättsliga, politiska och kulturella ramverk som gäller här.
Genom att involvera de som faktiskt berörs av besluten i forskningsprocessen hoppas forskarna få en fördjupad bild av de förhållanden som sätter ramarna för ett svenskt planeringsinstrument. Den deltagande forskningsansatsen handlar också om att utforska aktörernas förståelse av vad som är en rättvis process.
– Delaktighet och inkludering av relevanta aktörer i hela planeringsprocessen är en förutsättning för att processen och utfallet ska upplevas som legitima. Men det är också en förutsättning för att forskningsprojektet i sig och dess resultat ska upplevas som legitima.
Forskarna kommer att samarbeta med bland annat Region Norrbotten och Västerbotten samt länsstyrelserna i dessa län, SGU, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Svemin (Svenskt näringslivs branschorganisation för gruvor, mineral och metallproducenter) samt flera samebyar i Norrbotten och Västerbotten.