EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till nytt industriutsläppsdirektiv (IED). I förslaget föreslår kommissionen att många nya parametrar ska regleras i tillstånden.
Jernkontorets forskningschef Eva Blixt pekar på en överhängande risk för ett IED 2.0 som begränsar företagens möjlighet för att skapa tillväxt, konkurrenskraft och inte minst förutsättningar för att fortsätta ställa om till mer hållbar produktion.
– Vi har under ett års tid pekat ut riskerna med att göra IED till ett all inclusive-direktiv och behovet av viss flexibilitet. Omställning till hållbar produktion pågår redan i svensk järn- och stålindustri. Jag är djupt oroad över hur detta kommer påverka vår industri och möjligheterna till omställning. Också det svenska prövningssystemet kommer påverkas kraftigt av förslagen, säger Eva Blixt i ett pressmeddelande.
Kommissionen kräver i sitt förslag att många nya parametrar ska regleras i tillstånden, exempelvis innovationer, kemikalier och transformationsplaner.
Det striktaste gränsvärdet för utsläpp blir krav och bindande krav på konsumtion av energi, vatten och material införs. Dessa har fram till nu varit rekommenderade värden och inte ingått i IED-lagstiftningen.
Huvudregeln i det nya förslaget är att gränsvärden ska ligga på den lägsta nivån i det intervall som tas fram för de utsläppsnivåer som nås med bästa tillgängliga teknik. Förslaget begränsar dispensmöjligheten bara upp till det övre värdet i intervallet och inte högre.
– Det lägre värdet i BAT-slutsatser visar vad som är möjligt att nå för ett enskilt utsläpp och för en enskild process och en enskild anläggning, Men ingen anläggning klarar alla dessa värden. Det finns alltid en avvägning att göra mellan olika utsläpp, energiåtgång och vilka tekniker som faktiskt går att använda i det enskilda fallet, säger Eva Blixt.
– Att dessutom lägga bindande värden för användning av energi och vatten riskerar att hämma omställningen och minskar flexibiliteten ytterligare. Mer avancerade stålprodukter, som är tunnare och mer slitstarka, använder mer vatten och mer energi i tillverkningsprocessen, men produkterna är resurseffektiva, säger Eva Blixt.
Jernkontoret ser även några ljusglimtar i kommissionens förslag.
– Det finns många delar i det som kommissionen lagt fram som är mycket problematiska för järn- och stålindustrin i Sverige. Men vi stödjer ett fåtal av Kommissionens förslag, som att öka tiden från 9 till 24 månader för att pröva ny teknik, att behålla artikel 9.1 som reglerar förhållandet mellan ETS och IED, och oförändrade definitioner av bästa tillgängliga teknik (BAT) och framväxande teknik (ET), säger Eva Blixt.