Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har öppnat för att använda importerad vätgas producerad med kärnkraft från Frankrike för tillverkning av så kallat grönt stål.
– Vi måste vara pragmatiska och använda den vätgas som finns tillgänglig från dag ett, säger Scholz i en intervju med tysk press.
Scholz-regeringen, som har styrt sedan 2021, har satsat flera miljarder euro på att omvandla den inhemska stålindustrin. Målet är att ersätta masugnar med direktreduktionsanläggningar, där järnmalm kan framställas med hjälp av naturgas eller vätgas, samt ljusbågsugnar som kan smälta detta järn till nytt stål.
Osäkerhet kring investeringar i grön omställning
Grönt stål har snabbt blivit ett hett ämne inom hållbarhetsdiskussioner. Med en värld som alltmer strävar efter att minska sin klimatpåverkan, står grönt stål som en lovande lösning för att minska industrins koldioxidutsläpp. Men vad är egentligen grönt stål och varför är det så viktigt?
Grönt stål anser vara ett hållbart alternativ till traditionellt stål, tillverkat med processer som minimerar koldioxidutsläppen. Traditionell stålproduktion är en av de största källorna till industriella koldioxidutsläpp, vilket gör grönt stål till en avgörande innovation för att nå globala klimatmål.
Använder naturgas i många år framöver
Trots satsningarna har flera av Tysklands största stålproducenter, som ArcelorMittal, skjutit upp sina investeringar. Andra, som Thyssenkrupp, har medgett att de sannolikt kommer att använda naturgas i många år framöver, eftersom billig förnybar vätgas inte väntas finnas i tillräckliga mängder inom en överskådlig framtid.
Den stora frågan är varifrån vätgasen ska komma. Scholz menar att det är bättre att använda kärnkraftsproducerad vätgas från Frankrike än att vänta på att tillgången på förnybar vätgas blir tillräcklig.
Hur används vätgas i produktionen av grönt stål?
Vid tillverkning av stål används traditionellt masugnar där kol och koks reagerar med järnmalm för att ta bort syret och skapa råjärn. Denna process är mycket koldioxidintensiv, vilket har lett till ökande krav på omställning.
En mer hållbar metod är att använda vätgas istället för kol. I en direktreduktionsanläggning reagerar vätgas med järnmalmen och avlägsnar syret, vilket resulterar i järn utan att stora mängder koldioxid släpps ut. Järnet smälts sedan i en ljusbågsugn för att framställa färdigt stål.
Om vätgasen produceras med förnybara energikällor, som vind- och solkraft, blir processen nästintill klimatneutral. Men produktionen av förnybar vätgas är fortfarande dyr och begränsad, vilket har lett till diskussioner om huruvida kärnkraftsproducerad vätgas kan vara ett alternativ tills mer förnybar energi är tillgänglig.
Debatten om kärnkraftsproducerad vätgas
Användningen av kärnkraftsbaserad vätgas är kontroversiell. Kritiker menar att det underminerar tanken på helt fossilfri produktion och att mer resurser borde läggas på att utveckla förnybar vätgas snabbare. Förespråkarna hävdar att kärnkraftsvätgas är en nödvändig mellanlösning för att snabbt minska koldioxidutsläppen från stålindustrin.
Frankrike, som har en stor andel kärnkraft i sin energimix, ser detta som en möjlighet att exportera vätgas till länder som Tyskland, där kärnkraften fasats ut.
Framtiden för grönt stål i Tyskland
Den tyska stålindustrins framtid beror på hur snabbt billig vätgas blir tillgänglig. Med Scholz uttalande öppnas dörren för att använda kärnkraftsbaserad vätgas som ett pragmatiskt alternativ på kort sikt.
Källa: Hydrogen Insight