ThyssenKrupp har skakats av en djupgående ledningskonflikt som nu resulterat i att Sigmar Gabriel, ordförande för bolagets ståldivision, lämnar sin post. Avgången kommer efter veckor av offentliga meningsskiljaktigheter mellan bolagsledningen och stålsektorns ledning.
Sigmar Gabriel, tidigare SPD-politiker och Tysklands utrikesminister, har meddelat sin avgång som ordförande för ThyssenKrupp Steels styrelse efter en turbulent period inom företaget. Tillsammans med Gabriel lämnar även tre andra styrelsemedlemmar sina poster, däribland Elke Eller, Wilfried Schäffer och vice ordföranden Detlef Wetzel.
Gabriels beslut att avgå följer på vad han beskriver som en "enastående kampanj" ledd av ThyssenKrupps koncernchef Miguel Ángel López, riktad mot ståldivisionens ledning, med Bernhard Osburg i spetsen. På en presskonferens efter det senaste styrelsemötet uttryckte Gabriel stark kritik mot López, och hävdade att kampanjen syftade till att tvinga Osburg att lämna sin position.
– Denna kampanj har allvarligt skadat ståldivisionens förmåga att agera och utgör ett allvarligt förtroendebrott, särskilt med tanke på de överenskommelser som träffades vid styrelsemötet den 9 augusti, sade Gabriel.
En kamp för stålets framtid
Konflikten inom ThyssenKrupp har sin grund i meningsskiljaktigheter kring framtiden för ståldivisionen. Bernhard Osburg, som har lett divisionen sedan 2020, har varit en stark förespråkare för att försvara divisionens intressen mot vad han uppfattat som oacceptabla påtryckningar från koncernledningen. Trots hans insatser att skydda stålets ställning inom företaget verkar det som om ledningen haft en annan vision för divisionens framtid.
Gabriel betonade att Osburg och hans team har arbetat hårt för att värna om stålverksamheten, och att deras motstånd mot vissa företagsstrategiska beslut har varit en del av en nödvändig kamp för att bevara bolagets kärnvärden.
Kris inom tysk industri
ThyssenKrupp är inte ensam om att stå inför utmaningar. Den tyska industrin i stort, med företag som Stihl och Miele, har på senare tid uttryckt oro över landets ekonomiska framtid. Trots varningar från industriledare om den rådande krisens allvar, har förbundskansler Olaf Scholz fortsatt att främja en vision om ett "grönt ekonomiskt under" – något som många inom näringslivet betraktar som verklighetsfrämmande.
Industriledarna har upprepade gånger varnat för att de nuvarande förhållandena riskerar att undergräva Tysklands ekonomiska ställning, men dessa varningar har enligt uppgift bemötts med förlöjligande från högsta politiska nivå.
Framtiden för ThyssenKrupp
ThyssenKrupp, en gång en av Tysklands mest framstående industrijättar, står nu vid ett vägskäl. Efter att både Osburg och flera av styrelsens nyckelpersoner avgått, är det oklart hur företaget kommer att navigera de kommande månaderna.
Det interna bråket om ståldivisionens framtid har blottat djupa sprickor inom företaget, och frågan om hur ThyssenKrupp ska kunna återhämta sig från dessa ledarskapsstrider är fortfarande obesvarad. Analytiker menar att det kan bli svårt för företaget att hitta en gemensam väg framåt, särskilt med tanke på den ökade konkurrensen och de utmaningar som globaliseringen och den gröna omställningen medför.
ThyssenKrupps stålverksamhet, en gång företagets stolthet, har under senare år blivit alltmer pressad av ekonomiska och politiska faktorer. Företagets ledning står nu inför en svår uppgift: att balansera behovet av att modernisera och diversifiera verksamheten med att bevara sin traditionella industriella bas.
Vad innebär detta för Sveriges ekonomi?
Den pågående konflikten inom ThyssenKrupp kan få återverkningar även utanför Tysklands gränser. Som en av Europas största stålproducenter har ThyssenKrupp en betydande roll inom kontinentens industriekonomi. För Sverige, som också är starkt beroende av stålindustrin, kan förändringar inom ThyssenKrupp påverka priser och tillgång på råmaterial.
Om ThyssenKrupp inte lyckas lösa sina interna problem kan det leda till en minskad produktion, vilket i sin tur kan driva upp stålpriserna. Detta skulle kunna påverka svensk industri, särskilt inom byggsektorn och verkstadsindustrin, där stål är en grundläggande komponent.
Vidare kan den osäkerhet som nu råder inom ThyssenKrupp få investerare att tveka inför att satsa på företag med liknande problem, vilket kan påverka det allmänna investeringsklimatet i Europa. För svensk industri är det därför viktigt att följa utvecklingen inom ThyssenKrupp noggrant, då utfallet kan ha direkta konsekvenser för den svenska ekonomin och för företagens konkurrenskraft på den internationella marknaden.
Källa: F.A.Z & Handelsblatt