Förra gången Mineraljakten pågick blev den en folkrörelse. Nu är det dags igen, den här gången med kritiska och strategiska metaller och mineral i fokus.
I sommar får landets bär- och svampplockare sällskap ute i skogarna – av mineraljägare. Då drar nämligen tävlingen Mineraljakten 2.0 igång och i fokus för letandet står potentiella fyndigheter av kritiska och strategiska metaller och mineral som är viktiga för klimatomställningen. Tävlingen pågår till år 2026.
Erika Ingvald är tillförordnad chef för avdelningen mineralinformation och gruvnäring på Sveriges geologiska undersökning, SGU, som anordnar tävlingen på uppdrag av regeringen. Hon hoppas på samma succé som förra gången Mineraljakten samlade tävlingssugna mineraljägare, då främst i de nordligaste länen, mellan åren 1967 och 2014.
Genom åren letade mängder av mineraljägare efter mineralfynd som de sedan fick bedömda av geologer. Verkade fynden extra intressanta så skickades de vidare på kemisk analys. Det prov som ansågs ha störst potential för vidare undersökning och i förlängningen kanske även utvinning belönades med förstapriset, som år 2014 uppgick till 50 000 kronor. Totalt utdelades 22 priser det året
- Ja, det var en verklig folkrörelse och det märktes ett stort allmänt intresse för att lära sig mer om stenar. En extra krydda var nog just att det var en tävling om att hitta något som var värdefullt för samhället. Spänningen i att hitta något som inte upptäckts förut var säkert också lockande, säger Erika Ingvald.
Just nu pågår arbetet för fullt inom SGU kring exakt hur Mineraljakten ska utformas och marknadsföras. Att det blir attraktiva priser även den här gången är klart. Erika Ingvald tror också att mycket av utbildning och information kring Mineraljakten kommer att ske digitalt, kanske med träffar via Teams och liknande.
- Vi kommer även att ha verkliga träffar på olika platser i landet som kanske utformas ungefär som Antikrundan på tv där man visar upp sina fynd för experter för bedömning, berättar hon.
Start i sommar
Trolig starttid för Mineraljakten är någon gång under sommarlovet. Tävlingsarrangörerna hoppas nämligen att även ungdomar ska engagera sig i jakten.
- En sak som är verkligt bra med Mineraljakten är att den kan leda till ökat intresse och ökade kunskaper för geologi både hos allmänheten och beslutsfattarna. Detta kan kanske leda till att fler vill läsa geologi på universitetet.
- Idag är det ofta svårt att attrahera studenter till att läsa naturvetenskap och teknik på universitetet. Geologi har ännu svårare att locka eftersom det inte finns som ämne i skolan. För oss på SGU är möjligheten att öka intresset för geologi bland ungdomar ett viktigt plus med tävlingen, framhåller Erika Ingvald.
- Om fler har kunskaper om geologi så blir också beslutsfattandet och den demokratiska processen kring markanvändning mer grundad på fakta än på rädslor. Därför är Mineraljakten samtidigt något av folkbildningsprojekt.
Att det går att väcka ungdomars intresse för mineral vet Erika Ingvald av erfarenhet. För ett antal år sedan utvecklade SGU en egen modifikation av det populära online-spelet Minecraft som kallas BetterGeo, där spelets geologiavsnitt utformats mer realistiskt. Spelet är mycket uppskattat, berättar hon.
Finns det några delar av Sverige där det kan vara extra intressant för mineraljägarna att leta?
- En fiffig poäng med Mineraljakten är att det är just amatörer över hela Sverige som letar. Geologer är tränade på att leta efter fyndigheter i speciella geologiska miljöer. Vi har lärt oss att det i Sverige finns tre stora malmprovinser där sannolikheten är stor att man stöter på nånting; Malmfälten, Skelleftefälten och Bergslagen. Där är vi duktiga på järn, guld, silver, koppar, bly och zink.
- Men när man söker efter de mer ovanliga metallerna så är det kanske en fördel att leta i miljöer som geologer traditionellt inte prioriterar så högt, säger Erika Ingvald.
Hon vill gärna framhålla att Mineraljakten har ett verkligt angeläget syfte.
- Om vi nu hittar mineraler som går att bryta, som litium, kobolt, grafit eller andra metaller på den kritiska listan, så bidrar det till att säkra råvaruförsörjningen till klimatomställningen och en säkrad försörjning i geopolitiskt oroliga tider.