Vad har musik och prospektering gemensamt? Inte mycket, men utvecklingen av vissa prospekteringstekniker har, hur otroligt det än låter, resulterat i nya musikeffekter och spelat en inte ringa roll för artisten Chers framgångar. Så kan man summera historien bakom ljudpluginet Auto Tune. Den är särskilt intressant eftersom kopplingen mellan prospekterings- och musikindustrin inte heller var en slump, som man lätt skulle kunna tro.
Verktyget Auto Tune gör det möjligt att rätta till falsksjungande röster, men skapar samtidigt en metallisk, artificiell klang. Uppfinnaren är en före detta anställd hos oljebolaget Exxon, matematikern Andy Hildebrand. Hans upptäckt var dock av helt annan natur. Han tog först fram en seismologisk prospekteringsmetod för att lokalisera oljefyndigheter genom att låta en sprängladdning detonera och mäta de akustiska vågorna den fortplantade i marken. Utifrån mätningarna kunde han genom en matematisk princip kallad autokorrelation räkna ut om en oljefyndighet var värd att exploatera eller ej. Hildebrand sålde sin innovation och blev så rik på kuppen att han kunde pensionera vid 40 års ålder. Han kunde nu ägna sig åt sin stora passion som var musik, skrev in sig på en musikutbildning och kom snart på att de autokorrelerande algoritmerna han utvecklat för oljeprospektering också är tillämpbara på musik. I slutet av 1990-talet lanserades pluginet.
Historien om Auto Tune kan ses som ett bevis på att landvinningar inom en sfär ofta dyker upp i de mest oväntade sammanhang och resulterar i tekniska genombrott där (det är ju väl känt att militära uppfinningar sedermera fått civila applikationer som ingen räknat med). Gruv- och prospekteringsbranschen var även först med Nobels uppfinning dynamiten, som spridit sig som ringar på vattnet och fått många andra och även vissa icke önskvärda tillämpningar i form av terrorattentat.
Från andra discipliner kommer nu AI, artificiell intelligens, in och tar gruv- och prospekteringsindustrin med storm, vilket inte heller var väntat. AI-tekniken befaras visserligen ta över hela världen, enligt domedagsprofetior, men tekniken har främst utvecklats för specifika användningsområden som självkörande bilar, logistik, medicinsk diagnostik med mera. AI-tekniken har dock också visat sig vara som klippt och skuren för gruvindustrin, som ju har att hantera enorma mängder data. Dessutom indirekt - genom utrullningen av självkörande fordon där gruvor fungerar som så kallade ”early adopters” - smyger sig AI in i gruvindustrin. Hela flottor av självkörande transportfordon är redan i drift i gruvor i Australien, övervakade av ett AI.
Stora förhoppningar ställs också till att nya grenar av AI, som artificiella neurala nätverk, djup- och maskininlärning, ska göra underverk vid analyser av flygburen data i prospekteringssyfte. Vissa experter menar, kanske något optimistiskt, att med AI i verktygslådan kommer draget av gissningslek i prospekteringsarbetet helt elimineras. Andra lovande områden för AI i gruvsammanhang är prediktivt underhåll av maskinutrustning. Den omsusade tekniken generativ AI tillämpas redan för att förutse fluktuationer i metallpriser, av avgörande betydelse för gruvbolagens vinstprognoser.
I det här numret av Metaller & Gruvor kan du läsa mer om hur AI används – och framför lär komma att användas – i prospekteringsfasen. En startupplattform har identifierat inte mindre än 88 startupbolag samtliga inriktade på AI inom gruvprospektering.
Trevlig läsning!
Simon Matthis