Höga halter av kritiska råvaror som sällsynta jordartsmetaller, fosfor och volfram finns i gammalt gruvavfall i Bergslagen. Det visar två nya rapporter från Sveriges geologiska undersökning (SGU).
De potentiella mängderna är, enligt SGU, långt ifrån tillräckliga för att möta behovet från Europas industrier, men skulle kunna utgöra ett betydande bidrag till försörjningen av kritiska råvaror.
Det sägs ofta att behovet av kritiska metaller och mineral för den pågående energiomställningen är stort. Samtidigt är produktionen inom såväl Sverige som EU mycket liten. Inom ett regeringsuppdrag från 2021 har Sveriges geologiska undersökning (SGU) därför tittat på möjligheterna till utvinning från gruvavfall, såsom varphögar och sandmagasin.
I två nya rapporter presenterar SGU resultat från provtagningar av gruvor i centrala, västra, östra och södra Bergslagen. Resultaten visar att det finns betydande halter av kritiska och strategiska råvaror i gruvavfallet där.
– Gruvavfall från Bergslagen skulle kunna komplettera primärproduktionen av kritiska metaller och mineral. Sådan utvinning skulle även ge möjligheter till sanering av tidigare gruvplatser, säger Patrick Casey, statsgeolog vid SGU.
Men att halterna är höga räcker inte för att utvinning ska kunna bli aktuell, menar SGU. Det behövs också stora mängder gruvavfall för att det ska bli ekonomiskt lönsamt. I rapporterna presenteras därför även uppskattningar på kvarvarande mängder metaller och mineral i både varphögar och sandmagasin.
Grängesberg var exempelvis en av de största gruvorna i västra Bergslagen och där har järnmalm brutits sedan 1700-talet. Sandmagasinen som hörde till gruvan uppskattas kunna innehålla 21 500 ton sällsynta jordartsmetaller, 156 000 ton fosfor och 2,2 miljoner ton järn.
De mängder som presenteras i rapporterna är enligt myndigheten inte i närheten av de nivåer som behövs för industrin i Europa, men skulle kunna bli ett betydelsefullt tillskott.
Uppskattningarna tar heller inte hänsyn till vad som faktiskt är utvinningsbart.
– För sandmagasinen har nya geofysiska fältmätningar och densitetsbestämningar legat till grund för beräkningarna. För det så kallade gråberget i varphögarna däremot är tonnagesiffrorna hämtade från historiska produktionsdata, vilket har gjort det svårt att beräkna den potentiella mängden av kritiska råvaror, säger Gunnar Rauséus, statsgeolog vid SGU.
Produktionssiffrorna över gruvavfallet i varphögarna kan vara missvisande, varnar SGU, eftersom material kan ha flyttats från platsen och exempelvis använts som fyllnadsmassor eller ballast. Därför skulle nya resursberäkningar behövas, som också inkluderar detaljerade undersökningar av kvarvarande gråberg.