Oxidation av sulfidmineral från anrikningssand vid gruvdrift kan leda till uppkomsten av sura lakvatten, vilket kan skada miljön. I en ny rapport från SGU beskrivs hur denna miljöpåverkan kan minskas genom olika anpassningar av processerna inom gruvdriften.
I rapporten ingår studier av aktuell forskning samt en genomgång av miljörapporter från gruvverksamhet. Rapporten beskriver malmens väg genom anrikningsprocesserna och går igenom ett flertal åtgärder hur gruvavfallets miljöpåverkan med avseende på sulfidoxidation kan minimeras eller förhindras under en gruvas alla faser: från prospektering till efterbehandling.
De strategier som är framtagna för att förhindra oxidation av syragenererande gruvavfall inom gruvindustrin syftar främst till att skapa en effektiv efterbehandling av avfallet. Enligt SGU finns därför ett stort behov att utveckla metoder för att minimera uppkomsten eller utöka återanvändningen av gruvavfall som en så kallad sekundär resurs.
I Sverige har gruvbrytning förekommit sedan 1200-talet, och det finns därför gott om historiskt gruvavfall som ofta innehåller relativt höga halter metaller och mineral på grund av mindre effektiva utvinningsmetoder och/eller relativt låga metallpriser vid tiden för gruvbrytningen.
Rapporten finns att läsa här: Läs rapporten Att minimera sulfidoxidation vid gruvdrift – från anrikning till efterbehandling