Branschevenemanget Ståldagen 2021 visade tydligt att svensk stålindustri befinner sig i en spännande och lovande omställningsfas där många nya affärsmöjligheter har seglat upp. Men det finns en hel del att fixa till för att allt ska gå i lås, som tillståndsprocesserna, kompetensförsörjningen och att industriorterna blir verkligt attraktiva att bo och jobba i.
Samverkan – det blev något av ett ledord under Ståldagen, Jernkontorets årliga branschevenemang, som i början av december kunde genomföras med publiken på plats i den ståtliga Bryggarsalen i Stockholm. Antalet deltagande politiker på scenen var påfallande. Moderatledaren Ulf Kristersson var huvudtalare, och på plats fanns också centerpartiets Annie Lööf och nyblivne näringsministern Karl-Petter Thorvaldsson (från början inbjuden i rollen som rådgivare åt SSAB).
Kanske är detta en bra illustration av i vilken hög utsträckning politiska beslut påverkar villkoren för svensk stålindustri, och detta kanske inte alltid till det sämre vilket många av diskussionerna under dagen visade.
Samverkan är viktig exempelvis om man vill skapa den verkligt attraktiva industriorten, något som är högaktuellt idag bland annat genom etableringarna av jätteanläggningarna Northvolt i Skellefteå och H2 Green Steel utanför Boden. I en paneldiskussion fastslog Hanna Meuser, Employer Brand Strategist på Sandvik Materials Technology, att det ofta är en hel familjs beslut som avgör om det blir flytt till annan ort för nytt jobb. Och därför behövs samarbeten lokalt mellan företag, kommuner, skolor och organisationer om man vill lyckas skapa det där extra som gör att hela familjen trivs på den nya orten.
Om man får tro Claes Nordmark, som var på plats via länk, så jobbar man precis så i Boden där han är kommunstyrelsens ordförande. Han betonade att en flytt till Boden inte bara handlar om ett nytt jobb. Det handlar också om tillgången till det goda livet med närhet till jobbet, förskolan, ishallen och naturen. I närliggande Luleå, som Boden samarbetar med, finns även universitetet, och havet.
Möjligen kan inspiration hämtas från de klassiska bruksorterna, menade Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden. Där finns fotbollslaget och där finns kulturen. Strävan efter ett sammanhang för invånarna finns nog helt enkelt i bruksorternas DNA.
Kompetensförsörjningen viktig
Frågan är då vad rikspolitiken kan göra för att stödja näringslivet i industriorterna. Där finns en hel del att ta itu med visade den fortsatta diskussionen. Camilla Brodin, näringspolitisk talesperson hos KD, betonade vikten av att korta ledtiderna i tillståndsprocesserna. Inte minst betydelsefullt är detta idag när vattenkraften står inför omprövningar, och hon menade att det är angeläget att domstolarna får förstärkning för att klara det väntade trycket.
Arman Teimouri, Liberalernas näringspolitiske talesperson, nämnde kompetensförsörjningen och framhöll vikten av samarbete mellan lärosäten, kommuner och det lokala näringslivet för att få klarhet i vilka kompetenser som regionernas företag efterfrågar.
När Annie Lööf och Karl-Petter Thorvaldsson äntrade scenen för att diskutera förtroendet mellan näringsliv och politiker slogs nog många i publiken av vilka nära kompisar de verkar vara. Det visade sig att de båda regelbundet tar en fika tillsammans sedan sex år tillbaka.
Det var LO-ordföranden Thorvaldsson som tog den första kontakten och han underströk under samtalet hur viktigt det är att vårda sina relationer. Han tyckte också att näringslivet skulle behöva bli bättre på att ”bjussa på” sina nätverk och bjuda in de folkvalda mer än idag.
Det höll Annie Lööf med om och betonade att politiker uppskattar dialog. Ledamöterna i näringsutskottet är mycket insatta och om något kärvar kan det vara fruktsamt för näringslivet att gå in i detaljdiskussioner med dem istället för att bara presentera en kravlista.
Kraven på politiken från näringslivet är större idag än på mycket länge, menade Karl-Petter Thorvaldsson, och det beror på den snabba tekniska utvecklingen där politiken kanske inte har hängt med alla gånger. Han lovade att göra allt han kan de närmaste nio månaderna för att försöka göra något åt de långdragna tillståndsprocesserna.
Annie Lööf framhöll att vad regeringen kan göra i det korta perspektivet är att förändra i regleringsbreven till myndigheterna för att göra tillståndsprocesserna enklare och mer transparenta. Regeringen kan också tillföra mer resurser till domstolarna för att snabba på processerna. Men på lång sikt behövs en översyn av miljöbalken som inte har hängt med, menade Annie Lööf och många andra debattörer under Ståldagens diskussioner.
Tidigt deltagande i EU-processerna
Hon uppmanade även näringslivet att komma in tidigare i processerna, exempelvis när EU har nya regler på gång. På den punkten fick Annie Lööf i en annan diskussion medhåll av Maria Wetterstrand, vd för konsultföretaget Miltton Europe, som har möjlighet att betrakta Sverigebilden ur ett EU-perspektiv.
Maria Wetterstrand menade att svenska företag är lite för oengagerade kring vad som händer i Bryssel, ”utom när de är arga”. Nu är ilskan riktad mot skogspolitiken och den så kallade taxonomin, men hade de gjort sin stämma hörd tidigare i EU-processen så kanske den gått att påverka på ett helt annat sätt. Möjligen har detta skadat Sverigebilden lite grann, men bilden av Sverige som ett ”framåt land” ligger kvar, enligt det tidigare MP-språkröret.
Det sistnämnda kunde Lena Sellgren på Business Sweden intyga. Internationella aktörer betraktar nyfiket industriboomen i norr och statistiken visar ett stort intresse för investeringar, och inte bara i norra Sverige. Även många svenska företag ser möjligheter att skala upp på sin hemmamarknad som även utgörs av Europa, framhöll hon.
En viktig nyckelperson i denna norra industriboom är entreprenören Harald Mix, som via delägarskap i investmentföretaget Vargas Holding ligger bakom bland annat Northvolt och H2 Green Steel. Han förklarade att de stora bolagens klimatfärdplaner idag spelar en extremt viktig roll för den starka efterfrågan på ”gröna” produkter. På lång sikt kommer EU:s klimatinitiativ att medföra mycket höga kostnader för ”brunt” stål och detta kommer än mer att driva på omställningen, menade han. Detta kanske bekräftade det som Maria Wetterstrand påpekade; idag är det många gånger politiken som skapar marknaderna.
Kunddriven efterfrågan
En annan betydelsefull spelare i den norra industriboomen är Hybrit-projektet, som syftar till att skapa en fossilfri värdekedja för tillverkning av stål. En av delägarna i Hybrit är SSAB, och dess vd, Martin Lindqvist, underströk också att efterfrågan på fossilfritt stål idag är kunddriven efter att satsningen till i början främst handlat om en allmän strävan efter att minska stålsektorns stora CO2-utsläpp.
År 2026 ska SSAB producera fossilfritt stål i industriell skala men redan har de första stålprodukterna levererats. SSAB har ett samarbete med Volvo som i november inom ramen för sin färdplan presenterade det första fordonet i världen som är byggt med fossilfritt stål – en eldriven och självkörande demo-dumper för drift i grustag, dagbrott och gruvor. .
SSAB skulle kunna jobba ännu snabbare, hävdade Martin Lindqvist, men hejdas av regulatoriska frågor som bland annat innefattar elförsörjningen till stålverket i Oxelösund som är under omställning.
Han ansåg att vi i grunden har en vettig modell i Sverige vad gäller relationen näringsliv och politik: politikerna ställer krav på näringslivet som ser affärsmöjligheterna och reagerar.
Men då måste politiken även kunna byta hatt och bli en möjliggörare så att de nya idéerna på allvar kan förverkligas. Riktigt så är det inte i Sverige idag. Det höll Ulf Kristersson med om i sitt huvudtal, där han nämnde att tillståndsprocesserna och energiförsörjningen hänger ihop och att staten måste bli en pålitlig partner.
Förr hette det att politiken är långsiktig och kvartalsekonomin är kortsiktig. Idag är det annorlunda. Industrins investeringar är oerhört långsiktiga medan de politiska besluten ibland verkar närmast slumpartade. Det är en dålig ansvarsfördelning, menade han. Politiken ska skapa långsiktiga och stabila spelregler.
Ulf Kristersson efterlyste ha en modern variant av det lite sunkiga 1970-talsbegreppet ”staten och kapitalet”, där staten och kapitalet har respekt för varandras olikheter och logik i beslutsfattandet och där båda inser att de har gemensamma nationella intressen att bevaka.
För många åhörare var nog huvudintrycket från Ståldagen 2021 att stålindustrin genom omställningen befinner sig i en mycket spännande tid där Sverige har goda möjligheter att ta en tätposition om saker och ting hanteras på rätt sätt – genom samverkan på alla nivåer.
Text: Anders Fahlman