Nyligen genomfördes lyckade järnframställningsförsök vid Nya Lapphyttan, en rekonstruktion i full skala av den medeltida järnframställningsplatsen Lapphyttan nära Norberg. Det skriver Jernkontoret.
Utanför Norberg hittades på 1970-talet en komplett medeltida järnframställningsplats, Lapphyttan. Resultaten från de arkeologiska utgrävningarna beskrevs som sensationella. De visade att masugnsdrift förekom i Sverige redan på 1100-talet, långt tidigare än man trott.
Genom den rekonstruktion av Lapphyttan som sedan uppfördes och invigdes 1994, Nya Lapphyttan, försöker forskare idag förstå exakt vilka metoder man använde på tidig medeltid. Vilken slags malm användes? Hur mycket kol? Hur var ugnen murad? Det är exempel på frågor som forskarna vill besvara.
Jernkontorets Bergshistoriska utskott har medverkat och stöttat Föreningen Järnet på Lapphyttan och Norbergs kommun i järnframställningsförsöken vid Nya Lapphyttan. Till Jernkontoret säger Eva Hjärthner Holdar, ledamot av forskningskommittén och ordförande i Föreningen Järnet på Lapphyttan, som deltog i försöken vid blästan:
– Vad vi försöker åstadkomma är att förstå hur man kunskapsmässigt tog sig från framställning i blästa vid omkring 600 e.Kr. till framställning av järn i masugn vid 1100-talet. En skillnad mellan de två metoderna är att det i blästan framställs ett direkt smidbart järn, men i masugnen framställs ett gjutjärn som måste färskas, det vill säga att kemiskt bundet kol måste tas bort för att göra järnet från masugnen smidbart.