I en lång analys av den spektakulära ökningen av uranpriset – bara i september har priset stigit 40 procent - slår branschsajten Mining.com fast att den i hög grad sammanhänger med den nyvunna tron på kärnkraftens framtid och kärnkraftverk av traditionellt snitt.
I skuggan av Fukushima-katastrofen för 10 år sedan blev kärnkraftsfrågan tabubelagd. Men nu är tonläget ett annat, enligt sajten, då regeringar världen över inser att de för att nå sina ambitiösa klimatmål måste låta kärnkraften ta en större andel av kraftproduktionen. Särskilt då kraftproduktionen från vind-, sol- och vattenkraft inte hållit vad de lovat - vilket Kaliforniens ständigt hotande strömavbrott och Europas stigande energipriser visar.
Kärnkraften har alltså vind i seglen, vilket gynnar uranefterfrågan. Vad som dock på sikt kan minska efterfrågan är den nya generations mindre modulära reaktorer. Dessa förväntas bli snabbare och billigare att bygga, men framför allt behöver de betydligt mindre bränsle än de traditionella kraftverken.