Det finns fler kalkfyndigheter än den i Slite på Gotland, men övriga bedöms ha fel förutsättningar för att ersätta kalken i Slite. På kort sikt är inte heller import av ersättningsmaterial möjligt. Det framgår av SGU:s genomgång av förutsättningar för ersättningsmaterial vid ett driftstopp för Cementas kalkproduktion i Slite.
SGU bedömer att inga andra kända svenska fyndigheter av kalksten kan ersätta det bortfall av kalkråvara som uppstår vid ett snabbt produktionsstopp i Slite.
I övriga Sverige finns inga kända fyndigheter av kalk med förutsättningar för att på kort sikt ersätta täkterna i Slite. Det finns visserligen fyndigheter av kalk med liknande mineralsammansättning. Men antingen är fyndigheterna för små, eller också är de lokala förutsättningarna för brytning ogynnsamma.
Dit hör till exempel kalkfyndigheten i Norvijaur, Jokmokk, som har fel kemisk sammansättning och till stor del är utbruten. Den inkräktar dessutom på renskötselns flyttleder. Därför beslutade också SGU i somras, med stöd av rennäringslagen, att avslå en ansökan om nyttjanderätt för tillgodogörande av ett mineraliskt ämne som inte omfattas av minerallagen. Tillståndsprocessen för nya täkter tar generellt också lång tid, vilket i sig omöjliggör snabb ersättning.
Flera omständigheter bidrar till att inte heller import kan ersätta produktionsbortfallet i Slite på kort sikt. Enligt officiell statistik för världsmarknaden för kalkråvara och cement är det osannolikt att det på kort sikt finns utrymme att handla upp de mängder råvara som krävs för att ersätta brotten i Slite. SGU bedömer också att ersättning via import, om den var möjlig, skulle medföra ökade kostnader, samtidigt öka Sveriges beroende av andra länder och försämra vår beredskap. Sannolikt skulle import av ersättningsmaterial också medföra en ökad klimatbelastning.