I takt med digitaliseringens framväxt och den gröna omställningen ökar efterfrågan på råvaror. Samtidigt arbetar EU för att stärka sitt oberoende genom ett nytt regelverk för kritiska råvaror, där målet är att öka självförsörjningsgraden, förädlingen inom industrin och återvinningen.
Denna information publicerades nyligen i det finländska arbets- och näringsministeriets rapport om gruvsektorn, som offentliggjordes nyligen vid ett evenemang. Rapporten belyser utvecklingen inom branschen samt framtidsperspektiven. Den europeiska ekonomins sårbarhet, särskilt vad gäller försörjningskedjor, blev tydlig under covid-19-pandemin och efter Rysslands invasion av Ukraina. Det har lett till att behovet av att säkra tillgången på kritiska råvaror inom EU har blivit mer akut.
EU:s initiativ för kritiska råvaror har snabbt avancerat, och det nya regelverket förväntas träda i kraft inom kort. Förordningen kommer att uppdatera listan över kritiska råvaror och även definiera en smalare lista över strategiska råvaror. Dessa anses ha särskilt stor strategisk betydelse och vara svårare att öka produktionen av.
Finland – ett centrum för metallförädling
I Finland utvanns sammanlagt 86,6 miljoner ton malm och sidosten från nio metallmalmsgruvor under 2022, varav malm utgjorde 33,2 miljoner ton. Malmbrytningen ökade något jämfört med föregående år. Dessutom utvanns 16,3 miljoner ton industrimineraler.
I Finland finns flera gruvor som producerar kritiska eller strategiska råvaror, och ytterligare gruvprojekt och mineralprospektering riktas mot dessa råvaror. Bland de strategiska råvaror som föreslagits inkluderas bland annat koppar och kobolt, båda med stor betydelse för Europas framtida gröna omställning.
Finland är inte bara en producent av råvaror utan också en ledande nation inom metallförädling. Landets metallförädlingsindustri producerar betydligt större mängder metaller än vad de finska gruvorna levererar. För att möta denna efterfrågan importeras stora mängder malmkoncentrat från andra länder. År 2022 producerade den finska metallförädlingsindustrin exempelvis fem gånger så mycket koppar och zink som landets egna gruvor levererade.
En markant skillnad finns mellan importen och exporten av metallmalmer och koncentrat. Under 2022 uppgick importen av metallmalmskoncentrat till ett värde av 3 063 miljoner euro, medan exporten endast var 841 miljoner euro. Sedan 2017 har värdet av importen av malmkoncentrat varit fyra gånger så stort som exportens värde, vilket speglar landets beroende av utländska råvaror för sin metallförädlingskapacitet.
Malmprospektering främst i norra Finland
Även om malmprospektering pågår i hela Finland, är Lappland ett särskilt fokusområde för gruvnäringen. Regionen har rika mineralfyndigheter och intresset för att utveckla nya gruvprojekt är stort. Den växande efterfrågan på kritiska råvaror, i kombination med EU
ambitioner att säkra leveranskedjorna, gör att prospekteringsaktiviteten förväntas öka ytterligare.
Sammanfattningsvis är Finland en viktig aktör i Europas strävan att öka tillgången till kritiska och strategiska råvaror. Genom en kombination av malmbrytning, prospektering och metallförädling spelar landet en central roll i den gröna omställningen och säkerställandet av råvaruförsörjningen inom EU.
Källa: Finländska arbets- och näringsministeriet