Branschorganisationen Svemin välkomnar det nya lagpaketet om kritiska råmaterial Critical Raw Materials Act som nyligen röstades igenom i EU-parlamentet.
– Dagens beslut, och att hela processen gått så snabbt, är en viktig signal som visar att man på politisk nivå prioriterar ett minskat importberoende av råmaterial, säger Maria Sunér, vd Svemin.
I den nya akten pekas 34 kritiska råmaterial särskilt ut. De konstateras ha stor extra betydelse för EU i kombination med att det finns betydande risk för störningar i leveranser. I lagpaketet slås därför fast att till 2030 ska självförsörjningen av de här råmaterialen öka markant. Riktmärket är att tio procent av behovet av strategiska råvaror ska brytas inom EU.
– Det går bara att dra en slutsats; vi behöver fler gruvor i Europa. Att bryta tio procent inom EU kan låta lite, men givet att produktionen av vissa strategiska råvaror idag är noll procent och att tiden till 2030 i gruvsammanhang är knapp kommer det krävas en kraftfull satsning om vi ska nå målet, säger Maria Sunér.
Enligt Svemin är det både arbetet med klimatomställningen och den geopolitiska situationen i omvärlden som drivit på Bryssel i mineralförsörjningsfrågan. Rysslands anfallskrig i Ukraina och ett Kina som stryper och kontrollerar exporten av vissa råvaror, har visat hur sårbara vi är. Sverige står för en betydande del av EU:s produktion av metaller och mineral. Här finns, enligt branschorganisationen, också potential att utvinna mer; koppar, naturlig grafit och sällsynta jordartsmetaller – råvaror som klassas som såväl kritiska som strategiska av EU och som är viktiga för den gröna och digitala omställningen.
Ett bekymmer som kvarstår är dock tillståndsprocesserna i Sverige, menar Svemin.
– Vi har både erfarenheterna och kunnandet i gruvnationen Sverige och det ger oss en särskild roll och ansvar i den här situationen. Nu måste vi därför också ges möjligheten att omsätta det i praktiken, för det krävs effektivare och mer förutsebara tillståndsprocesser, annars går inte EU:s kalkyl ihop, säger Maria Sunér.
Den nya överenskommelsen betonar visserligen vikten av effektiva processer för tillståndsgivning. Men skrivningarna omfattar enbart de strategiska projekten.
– Det finns fortfarande hinder för gruvor i befintlig lagstiftning både i EU och nationellt; ramvattendirektivet och hur vi infört det i Sverige, exempelvis. Vi ser även risk för nya hinder ibland annat naturrestaureringslagen och industriutsläppsdirektivet. Dessutom måste den svenska regeringen göra sin hemläxa och ta tag i nödvändiga förändringar i det svenska tillståndssystemet. Mest bråttom är det att flytta Natura 2000-prövningen, säger Maria Sunér.
Bakgrunden till initiativet är EU-kommissionens vilja att avsevärt öka tillgången till kritiska råvaror, för att diversifiera sin försörjning och stödja forskning och innovation – som är avgörande för att EU ska klara den gröna och digitala omställningen. Initiativet ska stärka EU:s övervakningskapacitet och dess värdekedja genom att kartlägga projekt för mineralresurser och råvaror i EU:s strategiska intresse.