LKAB skriver att de nu ökar både takten och nivån i planerna på övergången till koldioxidfri järnsvamp. En framgångsrika prospektering med kraftigt växande mineraltillgångar innebär att planen för framtida produktion av järnsvamp utvidgas till 24,4 miljoner ton före 2050. Nivån möjliggör för minskade koldioxidutsläpp hos globala kunder i stålindustrin motsvarande närmare hela Sveriges nuvarande utsläpp av växthusgaser, enligt LKAB:s kalkyl.
— Klimatet kan inte vänta och efterfrågan på råvaran för att kunna producera fossilfritt stål är redan här, innan vi ens är ute på marknaden, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
I mars 2022 kunde LKAB redovisa kraftigt ökade mineralreserver och mineraltillgångar. Det handlar om fyndigheter på cirka 4 miljarder ton, vilket möjliggör fortsatt produktion långt bortom år 2060. LKAB:s kända mineralreserver- och tillgångar idag är alltså dubbelt så stora som allt som hittills brutits under bolagets 130-åriga historia.
— Vi accelererar och expanderar nu planerna för den framtida produktionen av järnsvamp framställd med vätgas, säger Jan Moström.
LKAB planerar nu för en snabb industrialisering av Hybritteknologin för omställningen av produktionen i Malmberget/Gällivare som är integrerad med SSAB. Planen är att synkronisera omställningen med SSAB:s planerade omställning och till i början av 2030-talet ha ställt om hela produktionen där av pellets till järnsvamp, uppgående till ca 5,4 miljoner ton. Det kan möjliggöra utsläppsminskningar på runt 9 miljoner ton hos SSAB, enligt LKAB.
— Efter de senaste klimatrapporterna från FN måste det stå klart för alla hur brådskande klimatfrågan är. Vad vi ser är att den här omställningen även är affärsmässigt riktig och att den skapar jobb, tillväxt och avkastning på investeringar. Genom att visa vägen för den gröna omställningen, bygger vi även svensk industris konkurrenskraft internationellt, säger Jan Moström och fortsätter:
— Hela värdekedjan måste ställas om och gå i takt. Hybritteknologin som vi tagit fram tillsammans med SSAB och Vattenfall ska industrialiseras med start i Gällivare, där det första verket ska stå klart 2026. Den kapacitetsökning som LKAB nu planerar för innebär motsvarande tre sådana anläggningar till i Malmberget/Gällivare inom loppet av bara några år efter att den första Hybritanläggningen tagits i drift.
När hela omställningen är genomförd, med ökad produktion, runt år 2050 är målet att LKAB ska producera 24,4 miljoner ton järnsvamp per år, med noll utsläpp av koldioxid. Genom att ta bort syret ur järnmalmen med elektriskt producerad vätgas, i stället för att stålverken använder fossilt kol i masugnar, kan LKAB möjliggöra minskade utsläpp av koldioxid på mellan 40 och 50 miljoner ton per år hos stålverkskunderna.
— Det vi har påbörjat är i klass med den industri- och teknikutveckling som skedde under efterkrigsåren och som kulminerade med månlandningen. Utöver brådskan för klimatet, så påverkar även det nya världspolitiska läget behovet av att vi växlar upp takten, säger Jan Moström.
Den snabbare omställningen ställer stora krav på fossilfri el och utbyggt kraftnät. LKAB:s bedömer att deras behov, främst för vätgasproduktion, blir 20 TWh per år 2030, öka till 50 TWh år 2040 och slutligen nå 70 TWh per år när hela utbyggnaden är genomförd före 2050.
— För att möjliggöra klimatomställningen krävs en massiv utbyggnad av elöverföring och elproduktion. Vi behöver fördubbla elproduktionen under de närmaste 25 åren, där järn- och stålindustrins värdekedja kan behöva kring varannan tillkommande TWh, säger Jan Moström.