Eftersatt underhåll kan äventyra järn- och stålindustrins möjligheter att avsätta sina varor till kunder runt om i världen.
Den varningen kommer från Jernkontoret som lämnat ett yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen, en plan som sträcker sig från 2022 till 2033.
– Sverige är en liten, öppen och handelsberoende ekonomi där mycket stora exportvärden kommer från basindustrin. Infrastruktur och transporter måste fungera i hela Sverige och inte minst på vägar och järnvägar från våra verksamheter utanför storstadsregionerna och med långa avstånd till marknaden, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Stålexporten transporteras främst med tåg och fartyg. Även vissa insatsvaror importeras sjövägen eller på järnväg. ”Hela exportkedjan måste fungera för att varorna ska komma fram till slutkunden samtidigt som importen av nödvändiga insatsvaror måste kunna tas emot friktionsfritt. Denna effektiva logistik med ett väloljat samspel mellan de olika transportslagen bygger i grunden på en väl fungerande infrastruktur av hög kvalitet”, skriver Jernkontoret.
– Även om anslagen för infrastruktur ökar kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare eftersom anläggningarna inte underhålls i den takt som krävs. Om inte underhåll och investeringar i befintlig infrastruktur prioriteras högre riskerar infrastrukturskulden att skada järn- och stålindustrins konkurrenskraft, säger Mathias Ternell.
Trafikverket ska redovisa en samlad underhållsplan som ska omfatta minst fyra år och uppdateras löpande. Jernkontoret föreslår att underhållsplanens längd bör omfatta minst tolv år, det vill säga samma som den förslagna planperioden och helst längre, i syfte att eliminera underhållsskulden.
Eftersom den exportinriktade järn- och stålindustrin är starkt beroende av sjöfarten vill Jernkontoret bland annat se en långsiktig finansiering av anskaffning och drift av isbrytare.