Priset på uran har tredubblats sedan februari 2020. Prishöjningen gör det nu möjligt att exploatera reserver som tidigare inte varit lönsamma. Successivt växer också nya aktörer fram, liksom nya försörjningsvägar. Det visar en rapport från det franska institutet l'Observatoire de la sécurité des flux et des matières énergétiques.
Prisexplosionen kommer först och främst de traditionella storproducenterna till del, som Kazakstan, Kanada och Australien. Men det finns även bortglömda eller övergivna reserver som blir mycket mer intressanta vid nuvarande marknadspris. Stater som nu "ökar sina regulatoriska förändringar, prospektering och incitamentspolicyer i syfte att lansera - eller återlansera - nationell produktion", skriver rapportförfattarna.
Bland dessa länder nämns särskilt Brasilien, som lanserade ett stort prospekterings- och exploateringsprogram 2022. Det statliga företaget INB (Industrias Nucleares do Brasil) har kontaktat Ryssland, Indien och Sydkorea för att lansera nya prospekteringskampanjer över hela landet. Endast en gruva är för närvarande i drift – med en produktion på 500 ton – men de identifierade reserverna sägs vara enorma.
Ett annat sådant land är Mongoliet, som beskrivs som ett potentiellt ”uraneldorado”. Med på listan finns också Kirgizistan, som nyligen hävt ett moratorium för uranprospektering, och Tanzania.
Marknadsutvecklingen och kriget i Ukraina har stöpt om transportinfrastrukturen, framhåller rapporten vidare. Kazakstan, som är världens största producent, prioriterar nu rutter som inte korsar Ryssland, till exempel via Kaspiska havet.